Belysning är anordningar som skapar ljus. Rent praktiskt omfattar belysning i dag givetvis vanlig inomhusbelysning, utomhusbelysning, vägbelysning och gatubelysning. Belysning kan även kallas illuminans och definieras som ljusflöde per areaenhet. Måttenheten är lux, med beteckningen och lx, en lux motsvarar en lumen – som är enheten för ljusflöde och betecknas lm – per kvadratmeter. Ljusflödet mäts i sin tur genom intensiteten (i måttenheten candela) gånger rymdvinkeln som ljuset sänds i från (måttenhet steradianer). En vanlig glödlampa på 60 watt ligger ofta på ungefär tolv lumen per watt, men det finns en bred variation.
När vi pratar om belysning tänker vi även på fler aspekter än bara själva ljuset, nämligen hur ljuset påverkar oss, natur och djur. Tex säger man att belysningen i vår stadsmiljö är viktig och då väver vi in aspekter så som att vi ska känna oss trygga, att vi trivs och må bra. För att skapa en bra belysning pratar vi om belysningsdesign. För att skapa en bra belysningsdesign krävs bland annat att man har goda kunskaper om olika ljuskällor, vilket typ av ljus de ger och i vilka situationer de lämpar sig bäst
Gatubelysning är ett system av från marken upphöjda lysanordningar som används för att hålla stadens gator upplysta under dygnets mörka timmar. Den offentliga belysningen i omfattar lampor som lyser upp gator, vägar, gångbanor, cykelvägar, tunnlar och parker. Gatubelysningen är en del av väganläggningen, och därför kan det anses naturligt att vägens ägare också är ägare av belysningsanläggningen. Detta är grundprincipen, men praktiken skiljer sig ofta från teorin. Grundprincipen kan antas gälla för de flesta av de större statliga vägarna och i de större kommunerna på gator som kommunen är huvudman för, men sedan börjar det spreta iväg åt alla möjliga håll. Det finns kommuner där det kommunala elbolaget är ägare av gatubelysningen och även större kommersiella energibolag kan på vissa platser vara ägare av vägbelysningen. Kommunen äger ibland belysningen på vägföreningsvägar och på statens vägar. Framförallt i byar på landsbygden kan privata intressenter, byalag och andra föreningar, vara ägare av gatubelysningen på både det statliga och kommunala vägnätet. Läs mer
En lampa är i strikt mening en anordning för belysning, dvs en apparat med ljuskälla, armatur och yttre utseendemässiga detaljer samt hållare, stativ och annat. I dagligt tal används lampa synonymt i många fall med armatur, som är en avskärmande hållare för glödlampor och lysrör. En lampa är enligt definitionen är en apparat och innehåller:
Lamparmaturen är den del av en lampa som bland annat innehåller hållare för ljuskällan, elektriska anslutningsdon och annan teknisk utrustning såsom reaktor och tändare för lysrör, upphängningsanordning och annat som behövs för att ljuskällan skall fungera.
Ljuskällan är den del av lampan som producerar ljus. Det finns flera olika sorters ljuskällor och då pratar man oftast om vilken lamptyp som sitter i armaturen. För att lysa upp gator, vägar och gångvägar har man sedan 1950-talet tex använt natriumlampor, kvicksilverlampor och lysrör. Andra ljuskällor är tex: Blandljuslampa, Blixtlampa, Volframljuskälla, Lysrör, Båglampa, Lågenergiljuskälla, Halogenljuskälla, Koltrådsljuskälla, Kvartslampa, Blixtlampa, Volframljuskälla, Lysrör, Båglampa, Lågenergiljuskälla, Halogenljuskälla, Koltrådsljuskälla, Kvicksilverlampa, Lysdiod (LED), Natriumlampa, Neonlampa, Xenonlampa.
en för att välja rätt lampa. Se noga efter om specifikationen i lumen avser ett LED-chip eller hela LED-armaturen.
Lux är ett mått på den totala ljusmängd som träffar en yta på 1 kvadratmeter, en lux motsvarar en lumen per kvadrat. En lykta med lång, smal ljusbild ger ett högre luxtal än en lykta med bredare ljusbild, även om den totala ljusmängden (i lumen) är identisk.
Ljusflöde (Ø lumen, lm) Ljusflödet anger hur stor ljuseffekt en ljuskälla har och är en definition på hur bra ljuskällan fungerar.
Effekt (P watt, W) Effekten är ett mått på hur mycket energi en ljuskälla använder och hur starkt den lyser.
Belysningsstyrka (E lux, lm/m²) Belysningsstyrkan eller illuminansen är ett mått på hur mycket ljus som träffar en specifik yta.
Livslängd för LED-lampor och belysning (timmar) Tillverkare lovar livslängder på upp till 100 000 timmar, men bara för enskilda komponenter och inte hela systemet. Man bör ägna noggrann uppmärksamhet åt dessa detaljer, och begära garantier. Det är även avgörande för underhållskostnaderna.
Bibehållet/avtagande ljusflöde:Rätt använd går LED-belysning extremt sällan sönder. Som med all belysning avtar dock ljusflödet under produktens livslängd (minskning till 70 % efter 50 000 driftstimmar). Det innebär att ett belysningssystem, om det ska uppfylla standard, antingen behöver vara rejält överdimensionerat vid installationen (rekommenderas inte) eller att man använder ett elektroniskt system för styrning av ljusflödet. Det håller ljusflödet relativt konstant så länge anläggningen är i drift. För att utvärdera LED-lampors livslängd bör man titta på specifikationerna för hur fort de får sönder respektive ljusflödets avtagande separat. Exempel: L70B50 är ett mått på livslängden, där L70 är antalet driftstimmar tills 70 % av ljusflödet återstår och 50 % av ljuskällorna har gått sönder.
Färgtemperatur [Kelvin]: Varmt ljus (under 3 300 Kelvin) eller kallt ljus (neutralt vitt eller kallvitt 3 300–5 300 Kelvin). Ju högre färgtemperatur, desto energieffektivare LED-ljus. Dagsljusvita LED-lampor (cirka 5 300 Kelvin) har 15 % högre ljusutbyte (verkningsgrad) än varmvita LED-lampor.
Spridningsvinkel: LED-lampor har ofta mindre spridningsvinkel än traditionell belysning, därför kan det behövas fler lampor.
Effektiv hantering av värmeavledning: Av den el som en LED-lampa använder omvandlas 65 %–80 % till värme. Tillräcklig värmeavledning är viktigt för LED-lampors livslängd och därför en viktig kvalitetsegenskap. LED-lampor med hög effekt är försedda med lämplig kylning eller andra värmeavledande komponenter.
Ljusstyrning: Med ljusstyrning kan man mer specifikt bestämma tidpunkter för när belysningssystemet ska slås på, slås av och dimras. Det är ett viktigt krav för behovsstyrd belysning. Alla LED-lampor är inte dimbara.
Kvalitetskriterier för LED-teknik i gatubelysning
Det är viktigt att sätta upp kvalitetskriterier när man förbereder renoveringsprojekt med LED-teknik i gatubelysning. De kan användas för att utforma anbudsdokument och jämföra olika anbud. De viktigaste kvalitetskriterierna (tekniska specifikationer) för renovering av gatubelysning är:
Moduler eller inte? En del LED- och elektronikmoduler kan inte separeras från armaturen. Om något går sönder måste i sådana fall hela armaturen bytas ut.
Minimera bländning: Eftersom LED-lampornas ljusemitterande yta är så liten blir luminansen extremt hög (ända upp till 10 000 000 cd/m2) och kan leda till bländning. Man bör vidta försiktighetsåtgärder för att minimera denna bländning.
Nästan inget strö- och spilljus: Riktad LED-belysning ger bara lite strö- och spilljus.
Tillgång på reservdelar: Till skillnad från vanliga urladdningslampor har finns det ännu inte någon standardisering för LED-lampor (storlek, kontakt, fäste, driftdon etc.). Därför ar det viktigt att säkerställa tillgången på reservdelar för lampornas förväntade livslängd.
Garanti: Garantitid och garantivillkor bör vara exakt avgränsade.
Complete technical specifications: Utöver en beräkning av belysningen böra man begära ett datablad med följande punkter av energitjänsteföretaget: eleffekt (wattal), ljusutbyte, ljusfärg, förväntad livslängd, möjlighet slå på/stänga av samt styrning av systemet (inkl. dimning), assembly instructions, testcertifikat
Ombyggnadslösningar: Att ersätta ljuskällor i traditionella armaturer med LED-lampor brukar ge problem med ljusriktning och värmeavledning, och kan innebära att man går miste om garantin för systemet. Dessutom utnyttjas inte fördelarna med LED-ljus (riktat ljus, hög verkningsgrad m.m.) i sådana lösningar.
Högtryckskvicksilverlampor är en ljuskälla av typen gasurladdningslampa. Lampan behöver en särskild armatur för att tändas. Kvicksilverlampan har vanligtvis en beläggning av fosfor på insidan av glaset, för att omvandla UV-strålar till synligt ljus. Detta förbättrar färgåtergivningen, eftersom lampan annars saknar rött ljus. Glaset ger även skydd mot UV-strålarna som lampan avger. Om UV-skyddet på något sätt har skadats kan gatlyktans skärm bli gulfärgad, om skärmen är av plast. Dessutom får lampan en mer turkosaktig färg. Lampan går sällan sönder helt, men tappar efter ett tag ljusstyrka samtidigt som den använder lika mycket energi. Läs mer Kvicksilverlampornas ljusutbyte är inte särskilt bra och lampan kommer att fasas ut efter år 2015. De uppfyller inte kraven på energieffektivitet i EU:s ekodesigndirektiv. Hundratusentals gatlampor ska bytas och det medför stora kostnader men som sedan beräknas sparas in med sänkta energikostnader.
Högtrycksnatrium-, SON- eller HPS-ljuskällor används för att de ger mest ljusstyrka per watt elström och är alltså en ljuskälla med natriumgas som ljusalstrande medium. Den speciella färg som de lyser med gör att sportarenor, elljusspår och växthus kan ses lysa gyllengula på natten. En 1000 watts högtrycksnatriumljuskälla levererar hela 130 000 lumen vilket motsvarar ljuset från 130 halogenlampor på 75 watt (totalt 9750 watt). Ljusutbytet hos en 100 watts högtrycksnatrium motsvarar ungefär en 265 watts kvicksilver och en 1050 watts halogen i jämförelse. Läs mer på wikipedia. År 2015 förbjuds ineffektiva högtrycksnatriumlampor som tidigare tillåtits genom undantagsbestämmelser. Lampor som ersätter högtrycksnatrium är främst mer effektiva högtrycksnatriumlampor, men också LED-lampor och metallhalogenlampor.
Metallhalogenlampors ljus alstras genom en urladdning med metallångor i ett urladdningsrör av kvarts (glas) eller keramer. De första lamporna utvecklades för att tillgodose kraven på ett intensivt och vitt ljus med bra färgåtergivning för bland annat färgtevesändningar från sportevenemang. Medellivslängden för metallhalogenlampor är 8 000-15 000 timmar beroende på vilken typ det rör sig om. De större varianterna används främst i strålkastarbelysning vid till exempel utomhusarenor. På senare år har metallhalogenlampor börjat användas som väg- och gatubelysning. Lamporna är mycket effektiva och har utmärkta ljus- och färgegenskaper. På senare år har metallhalogenlampornas blivit billigare och fått ökad livslängd.
En lysrörslampa (tidigare lågenergilampa) är ett litet böjt lysrör med E14-, E27-skruvsockel eller bajonettsockel, och med driftdonen inbyggda i sockeln istället för i armaturen såsom är fallet med vanliga lysrör. De vanligaste effekterna är mellan 3 och 20 watt men förekommer som 27 och 50 watt. När lamptypen marknadsfördes på bred front kallades den lågenergilampa, men i och med tillkomsten av andra tekniker som även de är effektivare än vanliga glödlampor talar man nu om lysrörslampor. Ett kompaktlysrör kan beskrivas som ett tunt lysrör som vikts ihop flera gånger. Precis som lysrören är de är mycket energieffektiva. Till skillnad från lågenergilampor går de inte att skruva in direkt i en vanlig lamphållare utan kräver en särskild armatur med driftdon. Kompaktlysrören finns i många olika typer. Alla har någon form av stiftsockel (med beteckningen GU10, GR8, GR14 osv) som avgör i vilken armatur de passar. Kompaktlysrör kan alltså bara användas i armaturer som är avsedda för den aktuella sockeln. Det beror bland annat på om lampan är avsedd för drift med elektroniskt eller magnetiskt driftdon.
Lysrör finns i många olika varianter. De är en mycket energieffektiva och tillsammans med kompaktlysrören den vanligaste ljuskällan i offentliga inomhusmiljöer. Lysrörssystem har ett ljusutbyte på cirka 80 till över 100 lumen per watt, beroende på effekt och typ. Lysrör får ett försämrat ljusutbyte i kalla utrymmen. Vid minusgrader kan ljusflödet minskas med upp till 50 procent. Det finns dock en mängd lysrör med speciella egenskaper, tex köldtåliga, extremt långa livslängder, splitterskyddade lysrör, lysrör för diagnosrum och explosionssäkra lysrör. Det finns också de som är speciellt anpassade för exponering av charkvaror samt bakteriedödande lysrör.
LED - En lysdiod – Lighting Emitting Diode (LED) - är en halvledare som skickar ut ljus när en elektrisk ström leds genom den. Lysdioder är punktformade ljuskällor och behöver ofta optiska linser för att sprida ljuset på ett användbart sätt. De kan delas upp i högeffektdioder och lågeffektdioder. De senare är enklare och billigare och används ofta för dekorljus, ofta med färgat ljus.
Högeffektdioder eller så kallade power-LED, har största möjliga ljusutbyte. De kallas också för högpresterande lysdioder och effekterna kan uppgå till 100 watt. Högpresterande lysdioder kan komma att ersätta olika former av LED-kluster, bakgrundsbelysningar och halogenlampor. I gatubelysning, trafiksignaler m.m. byter man succesivt ut ljuskällor mot LED-moduler.
Lågtrycksnatrium, ger upphov till ett gult eller nästan orange ljus. Ljusstyrkan blir mycket stark och kan användas för att lysa upp stora ytor på t.ex. motorvägar och större genomfartsleder. Stark belysning är här en viktig trafiksäkerhetsfråga. Att ljuset är så gult, nästan orange, är en oundviklig följd av funktionssättet hos lågtrycksnatriumlampor. Vitt ljus innehåller en blandning av alla färger, men lågtrycksnatriumlampor sänder bara ut ljus i det gula/guloranga området. Därför kan föremål se ut att tappa sin färg om inga andra ljuskällor finns i närheten. Det gula ljuset som sänds ut är desto starkare, för att åstadkomma samma ljusstyrka med vanliga glödlampor skulle tusentals watt elström behövas för varje lampa.
LED kan bli trådlöst internet |
Nyhet |
|
Shuji Nakamura, en av årets Nobelpristagare i fysik, tror att lampor i framtiden kan utgöra ett trådlöst internetnätverk. |
_webb.jpg)
Fler frågor och svar på vår FAQ-sida



Författarna är ensamt ansvariga för innehållet i denna publikation. Innehållet speglar inte nödvändigtvis EU:s åsikter. Varken Easme eller Europeiska kommissionen ansvarar för hur informationen används.